Surah 'Abasa
Note: “Read tarjumah” uses your device voices. If your language voice isn’t installed (e.g., Urdu), your browser may fall back to another voice. Recitation audio requires internet.
- عَبَسَ وَتَوَلَّىٰٓ1
MED BISTER min vände han sig bort
- أَن جَآءَهُ ٱلۡأَعۡمَىٰ2
när den blinde mannen kom fram till honom
- وَمَا يُدۡرِيكَ لَعَلَّهُۥ يَزَّكَّىٰٓ3
Och kanske skulle han - hur hade du kunnat ana detta? - [kanske skulle han] ha vuxit i renhet
- أَوۡ يَذَّكَّرُ فَتَنفَعَهُ ٱلذِّكۡرَىٰٓ4
eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]
- أَمَّا مَنِ ٱسۡتَغۡنَىٰ5
Den som inte tror sig behöva [Gud och Hans ord]
- فَأَنتَ لَهُۥ تَصَدَّىٰ6
till honom lyssnade du uppmärksamt
- وَمَا عَلَيۡكَ أَلَّا يَزَّكَّىٰ7
fastän ingen kan klandra dig om han inte renas från sin synd
- وَأَمَّا مَن جَآءَكَ يَسۡعَىٰ8
men den som kom till dig med sin enträgna bön
- وَهُوَ يَخۡشَىٰ9
och [visade att han] fruktade Gud
- فَأَنتَ عَنۡهُ تَلَهَّىٰ10
[honom] lät du gå sin väg ohörd
- كَلَّآ إِنَّهَا تَذۡكِرَةٞ11
NEJ [låt] detta bli en påminnelse [för dig]
- فَمَن شَآءَ ذَكَرَهُۥ12
Och låt den som vill lägga den på minnet
- فِي صُحُفٖ مُّكَرَّمَةٖ13
[Bevarade] på ark som behandlas med vördnad
- مَّرۡفُوعَةٖ مُّطَهَّرَةِۭ14
hålls de högt i ära, obesmittade av [jordisk smuts]
- بِأَيۡدِي سَفَرَةٖ15
[himmelska] budbärare bär dem i sina händer
- كِرَامِۭ بَرَرَةٖ16
ädla och plikttrogna [tjänare]
- قُتِلَ ٱلۡإِنسَٰنُ مَآ أَكۡفَرَهُۥ17
[Men] genom sin ihärdiga förnekelse av sanningen drar människan på sig [Guds] fördömelse och utestänger sig själv från Hans nåd
- مِنۡ أَيِّ شَيۡءٍ خَلَقَهُۥ18
Av vad har Gud skapat henne
- مِن نُّطۡفَةٍ خَلَقَهُۥ فَقَدَّرَهُۥ19
Han har skapat henne av en droppe sädesvätska och ger henne därefter de egenskaper [som hennes uppgift kräver]
- ثُمَّ ٱلسَّبِيلَ يَسَّرَهُۥ20
Sedan jämnar Han vägen för henne
- ثُمَّ أَمَاتَهُۥ فَأَقۡبَرَهُۥ21
Till sist låter Han henne dö och begravas
- ثُمَّ إِذَا شَآءَ أَنشَرَهُۥ22
och när Han vill skall Han väcka henne till nytt liv
- كَلَّا لَمَّا يَقۡضِ مَآ أَمَرَهُۥ23
Men [människan] har inte fullgjort de plikter som Han har lagt på henne
- فَلۡيَنظُرِ ٱلۡإِنسَٰنُ إِلَىٰ طَعَامِهِۦٓ24
Låt människan se på sin föda
- أَنَّا صَبَبۡنَا ٱلۡمَآءَ صَبّٗا25
Vi sänder ned regn i riklig mängd
- ثُمَّ شَقَقۡنَا ٱلۡأَرۡضَ شَقّٗا26
och låter sedan [de spirande fröna] öppna fåror i jorden
- فَأَنۢبَتۡنَا فِيهَا حَبّٗا27
och brödsäd växa upp ur den
- وَعِنَبٗا وَقَضۡبٗا28
och druvor och färskt grönt
- وَزَيۡتُونٗا وَنَخۡلٗا29
och olivträd och dadelpalmer
- وَحَدَآئِقَ غُلۡبٗا30
och [andra träd som bildar] lummiga parker
- وَفَٰكِهَةٗ وَأَبّٗا31
och frukter och foderväxter
- مَّتَٰعٗا لَّكُمۡ وَلِأَنۡعَٰمِكُمۡ32
för era egna behov och för er boskap
- فَإِذَا جَآءَتِ ٱلصَّآخَّةُ33
NÄR [Uppståndelsens dag] bryter in [med ett mäktigt dån]
- يَوۡمَ يَفِرُّ ٱلۡمَرۡءُ مِنۡ أَخِيهِ34
kommer människan att undvika sin broder
- وَأُمِّهِۦ وَأَبِيهِ35
och sin moder och sin fader
- وَصَٰحِبَتِهِۦ وَبَنِيهِ36
och sin hustru och sina barn
- لِكُلِّ ٱمۡرِيٕٖ مِّنۡهُمۡ يَوۡمَئِذٖ شَأۡنٞ يُغۡنِيهِ37
ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer
- وُجُوهٞ يَوۡمَئِذٖ مُّسۡفِرَةٞ38
Den Dagen kommer några ansikten att stråla av glädje
- ضَاحِكَةٞ مُّسۡتَبۡشِرَةٞ39
leende och lyckliga
- وَوُجُوهٞ يَوۡمَئِذٍ عَلَيۡهَا غَبَرَةٞ40
Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm
- تَرۡهَقُهَا قَتَرَةٌ41
och skymmas av svart [rök]
- أُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡكَفَرَةُ ٱلۡفَجَرَةُ42
de är de som förnekade sanningen och sjönk djupt i synd